helgen i stugan har vart helt okej.
men gammla stuger ute på landet osv är inte min grej.
men jag o bella överlevde iallafall.
borta bra men hemma bäst.

väldigt dåligt av mig att skriva de här men känner att jag bör få ur mig min ilska
och jag bilr så irreterad på folk som man engång trodde va
ens vänner visa sig vara så falsk.
bara lämnar en hör knappt av sig,
som om allt som hänt ej har existrat
så trött på att alltid finnas där när ni tycker att jag duger aldrig annars.
Och att ni alltid ska tro att jag kommer finnas där för er,
Jag får helt plötsligt inte reda på någonting längre utan jag får antingen reda på
de igenom andra eller facebook?!
hur sjukt är inte de om jag få fråga, att när man vart bra kompisar o får reda på allt på facebook.
jag har just nu insett att de e väldigt många som har förändrats
och visst jag tar att folk förändras med tiden de gör vi alla men man behöver inte
bete sig som om saker o ting inte hänt.
Jag lever oxå ett liv precis som ni och tänker  inte anpassa mig efter er.